Astrid är familjens minsta busfrö. På förskolan klättrar hon upp på bordet fast hon inte får och skrattar.
Hemma tar hon Eriks traktor och springer iväg… annars kan man ju alltid lägga sig bredvid brorsan och busa vid läggdags…!





Bengtsgård-Hernvallska hushållets öden och äventyr
Om en liten fordonsentusiast och hans lillasyster
Astrid är familjens minsta busfrö. På förskolan klättrar hon upp på bordet fast hon inte får och skrattar.
Hemma tar hon Eriks traktor och springer iväg… annars kan man ju alltid lägga sig bredvid brorsan och busa vid läggdags…!




Pappas dagliga avstämning via skype. Pappa tar på hörlurarna. Erik hämtar sina kåpor och ett tangenbord. Då vill lillasyster Astrid också vara med.
“Dä dä dä!”
“Datter! Eik pratar telefonen!”

Idag kom Erik på att han orkar lyfta lillasyster Astrid.
Oj så bra att kunna! Då kan man bära och krama sin lillasyster!
Lillasyster är inte odelat positiv till detta utan förbehåller rätten att reservera sig mot vissa närgångna bröders omsorger och luftfärdsplaner.


Tjo di littan… hej! En ramsa som farmor och farmormor lärt oss är en av Eriks favoriter för att muntra upp lillasyster.
“To lelle” säger han och kramar lillasyster. Finaste bror och syster har så mycket glädje av varandra!
https://family.c0la.se/wp-content/uploads/2020/02/img_1785.mov
Här framförd av pappa. Erik håller alltså ingen påsklämma i handen utan en “skopa” om det är någon som har svårt att urskilja detaljerna!





“E ik” (Erik) pratar numera betydligt oftare om sig själv som “E ik”.
Även lillasyster Astrid har fått ett namn, ännu något otydligt.
Så roligt! Mamma försökte häromveckan kalla sin lilla nisse för just “Nisse” och då sa Erik “E ik” så nu har mamma slutat kalla sitt lilla gullegull för något annat än just Erik till vardags.
